Varför äter du det du gör?

Äntligen snö!!

Grå himmel, men åtminstone lite vitt på marken som gör det lite ljusare. Sedan julgranen kastades ut och adventsstjärnorna är nedplockade känns mörkret mörkare och dagarna gråare. Jag har jobbat hemifrån hela månaden i tron om att jag sparar tid (och bensin, fast etanol) på att inte åka in till kontoret. Mot bättre vetande har jag arbetat hemifrån ska tiläggas. Visst jag sitter och skriver och det är skönt att arbeta ostört, MEN jag dricker helt plötsligt en MASSA kaffe (för det blir ju godare om man brygger minst 6 koppar åt gången) och äter bröd (nybakat surdeg är oemotståndligt), bröd (knäckbröd är ju gott) och bröd (eller pepparkakor om jag ska vara helt ärlig).

Det är inte så att jag är hungrig. Inte ens särskilt sugen. Jag är trött. Trött mest hela tiden. Enda gången jag inte känner mig trött är när jag är stressad eller när jag yogar, dansar eller gör pilates. Eftersom jag inte tycker jag kan gå och lägga mig mitt på blanka förmiddagen efter att jag lämnat barnen på dagis, så sätter jag på en kanna kaffe och äter lite. Men jag blir inte piggare. Snarare tröttare och tröttare för varje dag. Och lite nedstämd. Dags att återgå till mina normala vanor igen. Pepparkakorna tog ändå slut i onsdags.

Här uppe i norr påverkas vårt immunförsvar och vårt sinne av de kortare dagarna i den mörka årstiden. Vår kropp behöver solljus av flera anledningar. Med solens hjälp bildar vi D-vitamin som behövs för att immunförsvaret ska fungera bra, men som även verkar ha en koppling till sinnesstämning. Hypotesen att brist på D-vitamin kan bidra till depression har du säkert hört. Troligen hänger det samman med att solljuset också påverkar regleringen av serotonin och melatonin. Hög melatoninhalt i systemet till följd av korta dagar påverkar kroppens sömnmönster och talar om för oss att det är dags att varva ner. Vi sover gärna länge och kanske känner oss trötta när vi är vakna. Sjunkande serotonin-nivåer påverkar vår sinnesstämning negativt och serotoninet är lägre när dagsljuset är kortvarigt. Minskningen av serotinhalten under den mörkare årstiden kan också göra att vi äter mer. Kolhydrater har visat sig höja halten av serotonin och ge humöret ett kortvarigt uppsving. Signalsubstansen dopamin, som behövs för att hjärnans belöningssysten ska fungera, minskar också när dagarna är korta. Inte konstigt kanske att suget efter snabba kolhydrater som ger belöningskickar ökar.

Ett av problemet med vårt sug efter sötsaker är att hjärnan behöver en viss typ av näring för att fungera riktigt bra. Hjärnan är helt beroende av jämna kolhydratnivåer. Det är därför kroppen skapat ett så komplext system av hormoner så som insulin, glukagon, adrenalin och kortisol som reglerar att blodsockernivåerna hålls inom ett relativt snävt intervall. Tyvärr lockas vi lätt av att äta sådan mat som får blodsockernivåerna att åka berg-och-dalbana och som belastar de reglerande systemen till max. Suget efter kolhydrater är förklarligt, MEN för att hålla känslor, humör och tankeskärpa i styr, behöver du välja klokt vad du stoppar i munnen.

Hjärnans belöningssystem premierar främst kortsiktig överlevnad. Att vara låg, trögtänkt och trött i mörker som döljer faror kunde kosta dig livet om du levt på savannen för tiotusentals år sedan. Suget efter snabb energi till hjärnan säkrar alltså artens fortlevnad i sådana situationer även om effekten är kort och tröttheten ökar lika snabbt igen. Överblivna pepparkakor till förmiddagsfikat eller sötsuget hemma i tv-soffan en mörk januarikväll är tyvärr missriktat och leder inte till överlevnad utan i värsta fall för tidig död. Och trots att det på kort sikt gör att du känner dig lite gladare och piggare, så kan de matvalen bidra till nedstämdhet och depression.

Det tråkiga med smörgåsar, chokladkakor, kex och pasta är inte bara det faktum att de innehåller snabba kolhydrater som lätt leder till trötthet och humörsvängningar, men de är dessutom ganska fattiga på andra livsviktiga näringsämnen som hjärnan behöver för att både kunna tillverka signalsubstanser och för att signalerna ska fungera bra. Mineraler, vitaminer och spårämnen är avgörande för den mentala aktiviteten. Gröna bladgrönsaker, nötter, frön och bär är fulla av spårämnen som gör att hjärnan fungerar optimalt. En färgglad smoothie på hallon, ruccola, hampafrön, grönkål och blodapelsin är en delikat väg mot hälsa och superbt hjärnbränsle. Jag tänker helhet i kosten i relation till välmående och inte bara på enstaka livsmedel eller näringsämnen. Visst kan jag njuta av en rostad macka och kaffe, men helst inte på fastande mage och gärna efter en lunch proppfylld av grönsaker.

Så nu när jag orkat mixa mig själv en smoothie på förmiddagen sedan i mitten av veckan, kan jag direkt konstatera att jag är piggare. Så mycket piggare att jag till och med tagit en spontan promenad i skogen brevid förskolan efter lämning på morgonen! Direkt är mina tankar mer fokuserade och sinnet lättare.

Ställ dig frågan Varför äter jag nu? Vad behöver jag? Kanske är det lättare att göra andra matval när du är medveten om att suget efter viss mat är en effekt av uråldriga system i kroppen. De systemen är inte optimerade för vår kultur och livssituation. De främjar inte längre vår överlevnad, utan gör oss istället slöa och trögtänkta.

Grön smoothie

några nävar spenatblad

lite grönkål/svartkål

apelsin

1/2 citron

2 tsk vetegräspulver

1 msk skalade hampafrön

3 tsk sesamfrön

lite riven ingefära

1-2 dl kallt grönt te

1/2 rivet äpple

Fast vem orkar mäta?

Och har du andra goda saker i kylen så använd dem istället. Hallon och ruccola är t.ex förvånandsvärt gott ihop, gärna med lite mandelmjölk. Mixa allt, häll upp och njut av högoktanigt bränsle.

#matsommedicin #sötsug #hjärnbränsle #kolhydrater #recept #smoothie #morgonrutin #balansilivet #rawfood #sundlivsstil #depression