Tid för reflektion

jessica6247
Dec 31, 2014
3 min read

Årets sista dag. För mig innebär det tid att summera det som varit och göra rum för det nya. Varje solnedgång är ju ett avslut av sort, och för all del varje utandning också, men årets sista dag är ett så tydligt avslut att jag väljer att göra en medveten avstämning med mig själv för att tydligare se vilka saker jag gör bäst att lämna i det förflutna och vilka ger mig kraft att möta framtiden väl rustad. Eftersom jag har en sida av min personlighet som alltid strävar efter förbättring, tenderar jag att kritiskt analysera händelser som inte känns bra när jag tittar i backspegeln. Min inre kritiker är mest intresserad av vad jag själv kunde gjort bättre eller annorlunda. Faktum är att den kritiska läggningen för med sig en stränghet mot mig själv som inte alltid är särskilt upplyftande. Förhoppningsvis är det annorlunda för dig. På ledarskapsutbildningar föreläser jag övertygande om hur främjande feedback ger störst resultat i form av förändrat beteende hos medarbetare. Vi tenderar att vilja göra mer av sådant som andra säger att de uppskattar. Jag tänker att det man lägger fokus på växer sig starkare. Det man riktar strålkastaren mot ser man så mycket tydligare. Den övertygelsen till trots, om jag inte är vaksam kan min kritiska tendens gå över styr och bli skoningslös, dömande och i värsta fall förgörande. Idag vill jag inte lysa lampan på mina tillkortakommanden. Istället längtar jag efter att se mina styrkor så att de kan växa sig starkare och så jag förstår vad jag ska göra mer av. Därför styr jag mina tankar genom att ställa mig själv frågor om vad jag gjort bra under det gångna året. Vilka var de mest tillfredställande upplevelserna 2014? Vilka är mina största prestationer? (Som för all del inte alls behöver vara stora!) Vilka erfarenheter har jag fått som påverkat mig djupt?

När har jag känt mig delaktig i ett meningsfullt sammanhang? Vad har jag gjort för att ta väl hand om mig själv? Hur har jag visat omsorg för medmänniskor? När under året har jag mått som bäst och/eller varit som lyckligast? Vilka människor har stärkt mig mest? Vad är jag tacksam för? Mina svar hjälper mig att förstå vad som är viktigt för mig, vad jag strävar efter i tillvaron och vilka beteenden som för mig i den riktningen. Det hjälper mig också att se vilka relationer jag vill vårda mer eller kanske begränsa, alternativt om det är några jag gör bäst i att släppa helt. Vid nyårsmiddagen går vi laget runt och delar våra bästa minnen, erfarenheter från året, förändringar vi är nöjda med och vad vi är tacksamma för. Det stärker oss som människor och rustar oss för det nya som kommer. Sista dagarna har jag funderat över utrycket Old ways don’t open new doors. (Ungerfär Gamla sätt öppnar inte nya dörrar). Mina tankar har kretsat kring det där med nya dörrar… och vilka nya sätt jag prövat. En betydelsefull förändring jag gjort i år är att glänta på dörren mot mitt inre och låta andra kika in. Att börja skriva en blog var ett stort steg för mig. Därför är jag tacksam att du läser. Sedan tonåren har jag försökt vara en världsförbättrare, som aktiv miljökämpe eller hjälparbetare, ungdomsledare, HIV-forskare, projektledare i fredsevenemang, vattenkonferenser, meditationslärare, ledarskapsutvecklare och yogautövare. Jag är övertygad om att det enda sättet att åstadkomma varaktig förändring i världen är inifrån och ut. Jag har spenderat mycket tid i mitt inre landskap och mediterat åtskilligt över alla tings förbundenhet och hur alla våra livstrådar vävs samman. Mina livsval och för all del vardagsbeslut har influerats av Gandhis ord: … be the change you want to see in the world. Jag har strävat efter att vara en förebild. Länge kände jag att den nya tekniken tog mig bort från upplevelsen av nuet och jag har varit rädd att den ska stjäla min dyrbara tanketid och kreativitet. Därför tog det lång tid innan jag skaffade en smartphone, jag har undvikit TV och det kunde gå en vecka utan att jag slog på datorn (och alltså inte heller läste mail). Lägg till det att jag inte gärna talar i telefon, så förstår du att jag stundtals flugit så lågt under radarn att jag endast kunnat vara en förebild för de som känt mina gömställen och varit ihärdiga i sina kontakter. Jag överdriver så klart lite, jag har ju hållit föreläsningar och utbildningar, men på det stora hela har jag varit ganska privat med mina perspektiv på livet. I år har jag valt att pröva ett annat sätt. Kanske kan jag inspirera DIG att vara förändringen du vill se i världen?